Wrapping up!

Bild

Wrapping up!

Ikväll hade vi en avskedsmiddag av finare slag på Enchanted Olive i Mooresville med teamet. De hade hyrt hela loftet och bjöd på äkta amerikansk mat. Det blev en riktigt lyckad afton. Alla här har varit otroligt tillmötesgående och engagerade, även folk man springer på i förbifarten. Tidigare under dagen var jag i verkstaden för andra gången denna resa och fick en mycket bra pratstund med teamägaren och Daytona 500-segraren själv, Derrike Cope. Det är smått fantastiskt att han är så entusiastisk och ger så mycket av sig själv åt ett framtida samarbete. Vad det kommer innebära eller inte har vi redan rett ut, tro det eller ej. Jag ämnar inte berätta något kring det förrens dokumentären har haft premiärvisning lite längre fram. Vi har hysteriskt mycket kanonmaterial från denna vecka och jag törs faktiskt lova en riktigt bra dokumentär redan nu.
Jag verkar få med mig allt hem också. Mycket tack vare produktionsteamet ska sägas… Om ett par timmar styr vi kosan mot flygplatsen i Charlotte. Det markerar slutet för denna USA-resa som har bjudit på det mesta och en hel del helt oväntade inslag.

Tjipp!

Bad forward bite and getting loose!

Video

I USA använder man en annan terminologi jämfört med Europa. Hemma pratar vi om traction, i USA forward bite. Hemma säger vi överstyrt (oversteer), i USA loose.
Som ett exempel på detta råkade en av produktionskillarna fånga en rejäl power slide i närmare 130 km/h. Notera att bilen ”ritar” och ”lägger duktigt med lakrits”!

Beträffande nyhetssändningar så får vi se om det inte kan komma ut ikväll.

Ombordvarv från ovalbanan

Video

Att stifta bekantskap med short track-oval var en angenäm upplevelse. Satan vad kul! Kolla filmen här så ser man tydligt vad det hela handlar om, making that left turn! Det krävs en enorm precision för att få dessa specialbilar att fungera runt de doserade kurvorna.
Vi spenderade dagen med att hitta sekunder till en början och sedan enskilda hundradelar. Jag är ENORMT glad och tacksam för Derrike Cope’s hjälp. Jag har sällen skådat en så dedikerad person i auktion. Han pratade konstant med mig över radion för att kunna hitta rätt spår, bromspunkter, tangeringspunkter etc. Efter att vi ställt in bilen en del mot slutet av dagen var det dags för nya fräscha däck och sätta en tid för att summera dagen. Resultatet? En kanontid tack och lov! Idag har vi suttit i möte ett par timmar och pratat om var vi är och vart vi kan komma. Den stora positiva nyheten är att de tar med mig för att träffa sponsorer redan imorgon! Det här är på väg åt rätt håll. Visst, all hjälp som kan fås kommer behövas med glädjande nog är teamet minst lika sporrat som mig.

Smakprov från dag 1 – Nationwide-bilen

Video

Idag har jag kört ovalbana hela dagen. För mig var det premiär för denna typ av körningen och inlärningsstegen var MYCKET brant. Otroligt skönt att jag lyckades sätta en riktigt bra tid för det är lite svårt som det är roligt – enormt! Det krävs stor precision och tillförlit på att bilen ska göra saker som verkar omöjligt. Mer om det snart.
Se det här korta klippet med lite blandat material från dag 1, alltså den på ”vanlig” bana.

Leendet säger allt!

Bild

20130121-181144.jpg

Det har varit en lika intensiv som fantastisk dag! Det hela hela slutade med att jag fick in en kanontid när det var som viktigast, sista stintet med nya däck. 1.23.36 stannade klockan på. Det kanske inte säger så mycket men det var 6 tiondelar snabbare än någon annan Copeförare någonsin kört 🙂
Nu styr vi kosan mot Florence där ovalkörning står på programmet för imorrn. I can’t wait!

SNASCARF

Jo det stämmer, SNASCARF. Swedish NASCAR Fans! 
Jag gick själv nyligen med i denna entusiastiska grupp fans av den amerikanska institutionen NASCAR. Dagen efter ringer jag till Ted Westerfors och nämner detta. Han skrattar och säger, ”Det var ju lustigt. Vi har precis gjort dig till hedersmedlem”. Ett par dagar innan avresa träffade jag upp Ted hemma hos mig och fick hedersmedlemsskapet samt ett bidrag på $500 för körningarna. STORT TACK TILL ALLA SNASCARF!

Jag hann iaf betala in min medlemsavgift innan detta så det gör mig till både medlem och hedersmedlem antar jag =)

Bild

Talk to me Goose!

Uppladdning? Nu när del 1 av min USA-resa, jobbdelen, börjar lida mot sitt slut får man fundera på hur man ska förbereda sig inför NASCAR-körningarna. Givetvis började förberedelserna långt innan jag åkte hit och ett av de första stegen var att ta hjälp av en mental coach av rang, Björn Eklöf i Uppsala där jag själv också bor. Björn jobbar med tre världsmästare och nu även mig. Mental träning har intresserat mig sedan barnben och jag började med kassettband av Lars-Erik Uneståhl jag fick av min ömma moder. Racing är en sport som i princip uteslutande sker i hjärnan så länge man är förmögen att vrida på ratten.
I övrigt fann jag det för gott att se Days of Thunder som uppladdning. Har du inte sett den? Skäms och gör sedan det! Förhoppningsvis har vi möjlighet att återskapa några klassiska scener såsom ”I’m dropping the hammer!” och ”I’m gonna shape you like a bullit”. Top Gun-referensen i rubriken är bara för att man kan inte prata om Days of Thunder utan att glida in på Top Gun…sedan tycker jag det passar med mental träning också.
Imorrn ska jag ta ett par timmars turistande på Manhatten för att ta in storheten av stan och alla byggnader, det blir bra energi! Sedan iväg till flygplatsen och möta upp med produktionsteamet.

Nu är det dags att ta lite alldeles för sen middag, sedan översätta lite dokument för att sedan kröna kvällen med Talladega Nights – The ballad of Ricky Bobby!

Bild

Grabbarna i produktionsteamet är goda vänner men det visar sig att de även är supporters! Tack boys!

Framme!

…eller i vart fall framme i USA om än inte ännu hos raceteamet.
Först är det ett par dagar jobb som gäller. Svensk tid är kl 04:15 just nu vilket innebär att jag börjar bli lite seg. Tur att jag iaf kunde sova ett tag på planet.
Fick en ytterst uppmuntrande bild av teamchefen idag. Det är mitt namn på #73 Nationwide NASCAR! Det blir något att vila ögonen på innan John Blund kommer. Nattinatti!Bild